Sosyété-a (di laten socius : konpagnon, asosyé) sa roun group d'endividi inifyé pa roun rézo di roulasyon, di tradisyon é d'enstitisyon.

Sans global di kolèktivité d'endividi chanjé

  • an syans moun ké sosyal, sosyété-a ka rapòrté à ansanm-an dé endividi ki ka partajé sèrtenn mèrs ké koutim, oben pafwè à sa koutim-ya li-menm ;
  • an zooloji, nou ka palé di sosyété (di fourmi, di mouch-myèl, etc.) pou dézigné dé fwè d'ésosyalité, oun mòd d'òrganizasyon sosyal koté sèrten.

Fòrm oben laspè di sosyété chanjé

  • Sosyété sivil
  • Sosyété di enfòrmasyon
  • Sosyété di konésans
  • Sosyété di konsomasyon
  • Sosyété d'Ansyen Réjim
  • Sosyété féodal
  • Sosyété di mas
  • Sosyété amérikenn

Sans d'asosyasyon chanjé

  • Sosyété savant
  • Sosyété sékrèt

Sans d'antrépriz chanjé

An ékonomi, oun sosyété sa fòrm jouridik pli répandou dé antrépriz ; a roun tèrm souvan itilizé pou dézigné oun antrépriz. Wè osi :

  • Drwè dé sosyété
  • Drwè dé sosyété an Bèljik
  • Drwè dé sosyété an Frans
  • Sosyété an drwè fransé

Wè osi chanjé