1739 sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun jédi.

Évènman chanjé

  • 1e janvyé, Latlantik sid : Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier ka dékouvri zil-a Bouvet.
  • 14 févriyé, Lenn : létablisman fransé di Kârikâl.
  • 24 févriyé : Pèrsan Nâdir Shâh ka krazé Moghol-ya atè batay-a di Karnal.
  • 20 mars : Nâdir Shâh prend Delhi don li ka fè masakré popilasyon-an ki révòlté 23-a.
  • 12 mè : Nâdir Shâh ka konvoké roun lasanblé atè Delhi ki ka rèstoré Muhammad Shâh asou tronn moghol-a. Li ka roupati an anpòrtan roun fabilé biten (don roun bidim djanman, Koh-i Nor, ké roun fabilé tronn an fòrm di paon an dilò masif ki enkristé di pyèr présyé). Pèrs-a ka annègsé provens-ya odéla di l’Indus (Sind, Kaboul, lwès di Pendjab).
  • 16 mè, Lenn : kapitchoulasyon di Salsette. Marat-ya ka pran Salsette ké Bassein asou Pòtidjé-ya.
  • 12 jwiyé : gouvèlman britannik-a di Bombay ka signen roun trété di alyans ké Marat-ya.
  • 25 jwiyé : kolonnizasyon di Vila Boa, annan léta-a di Goiás, o Brézil.
  • 20 out : rétablisman définitif di Vis-rwayalté di Nouvèl-Grénad.

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé