1720 sa roun lannen bisègstil ki ka koumansé oun lendi.

Révolt di Vila Rica. Jijman di Felipe dos Santos.

Évènman chanjé

  • 20 mars : oun lalwa ka otorizé òkò roun fwè lémigrasyon-an bò'd Brézil-a, mé li sa limité o Pòtidjé envité à tchenbé dé fongsyon.
  • 16 jen-6 sèptanm : èspédisyon Villasur. 14 out, troup èspagnòl-ya di Pedro de Villasur sa masakré pa fòs-ya franko-Pawnees asou téritwar-a di Kansas.
  • 28-29 jen : koumansman di révòlt-a di Vila Rica o Brézil, ki réprimé 14 jwiyé-a. Prensipal-a konjouré, Felipe dos Santos, sa pann.
  • 25 jwiyé : konba d'Anjouan o Comores, ant roun navir pirat é roun véso di British East india Company.
  • 15 sèptanm : Kelzang Gyatso sa entronnizé kou sètchenm dalay-lama (finisman an 1757).
  • 24 sèptanm, Tibé : troup chinwa-ya ka èspilsé Dzoungar-ya é ka antré annan Lhassa. Lanprò-ya Qing ka afirmé yé souvrennté-a asou péyi-a, an lésan atè Lhassa dé rouprézantan ké roun piti garnizon.
  • 28 sèptanm : lanprò moghol-a Muhammad Shâh, ké lèd-a di vis-rwè di Dekkan Nizam ul-Mulk ka fè asasinen minis-a Hussain Ali, épi an novanm anprizonnen minis-a Abdoullah Khan (anprizonnen an 1722). Muhammad Shâh ka mennen roun lavi di plézi, ka protéjé lar-ya mé pa ka entérésé so kò o zafè di lanpir-a ké provens-ya di lanpir moghol-a ka roupran progrésivman yé endépandans (Hyderabad, Maïssour, Aoudh, Bengal).

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé