1714 sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun lendi.

Léròp an 1714, à lisou-a dé trété d'Utrecht, di Rastatt é di Baden.

Évènman chanjé

  • 1e janvyé : Sen-Domenng sa érijé an gouvèlman jénéral pa Fransé-ya.
  • 28 févriyé, Lenn : trété di Valvan (bò'd Lonavla) ant Balaji Vishwanath (en) ké gouvèlnò moghol-a di Dekkan. Donminasyon marat-a ka étann so kò asou tout Dekkan-an. An léchanj Shahu (en) divèt fourni 15 000 kavalyé o Moghol, péyé roun tribi anniyèl é mentni lòrd-a.
  • 23 ògtòb : rivé di anbasadò-a di Pèrs Mehmet Rıza Beğ atè Marséy, ki présédé di Arményen-an Hagopdjan di Deritchan, ki ké divini lannen swivant-a konsil di Pèrs atè Marséy. Li sa risouvwè pa rwè-a di Lafrans atè Versailles 19 févriyé 1715-a.


  • Koumansman di règn di Taninganway Min, rwè di Birmanni (finisman an 1733).
  • Britannik-ya ka kréyé l’Indian Medical Service, annan lòbjègtif-a di swagnen sòlda-ya ké kolon britannik-ya an Lenn.
  • Ahmed Bey, ki té pran pouvwè-a an 1711, ka randé endépandan dé Otoman é ka fondé dinasti-a karamanli atè Tripoli.
  • Mozanbik : Pòtidjé-ya ka kréyé roun fò atè Zoumbo (en), an limit-a di navigasyon-an asou Zanbèz-a.

Léròp chanjé

  • 28 févriyé : ouvèrtir di konférans-a di Rastatt.
  • 2 mars (19 févriyé di kalandriyé julyen) : vigtwè ris asou Laswèd-a atè batay-a di Storkyro annan Gran lagèr di Nò. Ris-ya ka tchipé militèrman Fenlann-an (« Gran Kòlè »).

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé