1610 sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun vandrédi.

Asasina d’Henri IV é arestasyon di Ravaillac, 14 mè 1610, pa Charles-Gustave Housez, XIXe syèk.

Évènman chanjé

Lazi chanjé

  • 29 mars ké 24 avril : Konpagni néyèrlandé-a dé Lenn oryantal ka trété ké souvren lokal-ya é ka òbténi lotorizasyon-an d'établi roun létablisman atè Pulicat (en).
  • 19 désanm, Lendonnézi : rivé di Pieter Both atè Batam. « Dis-sèt Mouché »-ya ki ka dirijé konpagni-a ka désidé di konfyé à roun gouvèlnò jénéral lansanm-an dé kontwè, fò, téritwar, fòs militèr ké naval ka roulévé di Konpagni néyèrlandé-a dé Lenn oryantal. Pieter Both ka jité baz-ya di roun administrasyon roudimantèr : sigrétè jénéral, Konséy dé Lenn inikman konsiltatif, ki koumèt annan chak kontwè ké fongsyonnè sibaltèrn.

Lanmérik chanjé

  • 25 janvyé, Palé di Pardo : cédule rwayal ka kréyé tribinal-a di Lenkizisyon-an di vis-rwayalté-a di Nouvèl-Grénad atè Carthagène.
  • Prentan : Santa Fe, o Nouvèl-Mègsik, ki fondé pa Èspagnòl-ya an 1607, ka pran non ofisyèl-a di Villa Real de la Santa Fé de San Francisco de Asís.
  • 21 mè : rivé di nouvèl kolon atè Jamestown, an Virjini, ki kondjwit pa Thomas Gates. Li ka désidé di évakiyé 60 sirvivan-yan di kolonni-a, lò li ka rankontré flòt-a di sir De La Warr à lantréa di bè-a di Chesapeake.

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé