1583 sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun sanmdi.

17 désanm : dèstriksyon di chato di Bad Godesberg

Évènman chanjé

  • 2 févriyé : viktwè pòtidjé désiziv asou lirwè-a di Langola (Ngola) atè Teka-Ndungo.
  • 9 mè : batay dé Torche. Viktwè dé Otoman asou Pèrs-ya asou bò-ya di Samour, annan plenn-an di Derbent. Priz di Bakou.
  • 11 jen : Japon : Katsuie Shibata sa briga pa Hideyoshi Toyotomi atè batay-a di Shizugatake.
  • Angra, asou zil-a di Terceira, o Açores. Oun flòt fransé ka tanté di anparé so kò pou ségon fwè dé Açores pou établi Antoine, ki ka prétann pou tronn pòtidjé-a, é ka konnèt menm léchèk di lannen présédant-a. 4 out-a, larchipèl-a sa soumèt pa Èspagnòl-ya di Juan de Urbina (pt).
  • 5 out : Sir Humphrey Gilbert ka pran ofisyèlman posésyon di Latè-Nòv pou kouronn-an di Langlétè. Dé kolon sa voyé.
  • 4 sèptanm, Boukhara : koumansman di règn di Abd Allah ibn Iskandar, khan chaybanid dé Ouzbek. Li ka sigsédé à so papa Iskandar ki mouri 22 jen-an.


  • Kréyasyon di konsila di Lafrans atè Tinis.

Léròp chanjé

  • Lannen ésèpsyonnèlman cho an Lalmagn di Sid.
  • 17 janvyé : firi fransé d’Anvers. Léchèk di douk d’Anjou o Péyi-Ba. So lèd ki manké asou Anvers ka achévé di diskrédité li oprè dé olandé. Li ka rantré an Lafrans koté li ka mouri an 1584.

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé