1559 sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun dimanch.

Évènman chanjé

  • 2 févriyé, Lenn : priz di Daman pa Pòtidjé-ya o soultan di Cambay.
  • 23 mars : siksésò-a di soultan di Harar(Adal) Ahmed Gragne, Nur ibn al-Wazir, ka anvayi Fatajar-a. Négus-a di Létchopi Claudius sa briga é tchwé o kour di roun batay jou-a di Vandrédi sen. Dékapité, so kabèch ké fika poté atè Harar é prézanté à vòv-a di Gragne, épi sa èspozé pannan trwa lannen o sonmè di roun pilyé. Minas ka sigsédé à so frè Claudius an Létchopi (finisman an 1563).
  • 3 avril : Trété di Cateau-Cambrésis, ka mété fen o lagèr di Litali.
  • 14 out : Tristán de Luna y Arellano ka fondé roun kolonni atè Pensacola, an Florid. So flòt sa détrwi pa roun louragan 19 out-a.
  • 4 sèptanm, Valladolid : kréyasyon di l'Audiencia de Los Charcas de Perû.
  • 1e désanm : dépa di Syracuse di roun èspédisyon kont Tripoli di Lalibi ki dirijé pa Jean Parisot de La Valette ké vis-rwè di Sisil douk-a di Medinaceli. Li ka parvini à pran lavil-a ki sa toutswit roupran pa Otoman-yan, an mè 1560.

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé