Sa paj ka konsèrnen lannen 1462 di kalandriyé julyen.

Évènman chanjé

  • 17 janvyé, Lafrik : Pòtidjé-a Diogo Afonso sa atè Santo Antão ; 22-a, li ka débarké atè São Vicente é ka achévé ensi dékouvèrt-a dé zil di Kap-Vèrt. Koumansman di kolonizasyon-an di larchipèl-a.
  • 11 - 15 mars : renn-an Juana Enríquez, lépouz di Jean II d'Aragon, ka abandonné Barcelone ki révòlté aprè lanmò-a di Charles de Viane, ké so tiboug Ferdinand. Li ka réfijyé so kò atè à Gérone koté li sa asyéjé 5 jen-an pa larmé-a di Prensipoté Katalògn-an ki mennen pa Hug Roger de Pallars. Li sa soutni pa révòlt-a dé péyizan (remences) kont nòb-ya, ki yé-menm mennen pa Francesc de Verntallat. Koumansman di ensirèksyon-an dé Katalan (Guerra dels remences, 1462-1472).
  • 27 mars : koumansman di règn d'Ivan III le Grand, prens di Mòskou à lanmò-a di Vassili II (finisman an 1505). Li ka roupran zòv-a di Dimitri Donskoï é ka étann prensipoté-a jouk Krimé. Gran prens-a di Mòskou ka ègzijé di yé nòb (boyard) oun sèrman di fidélité don riptir ka antrennen konfiskasyon-an dé byen patrimonnyal.

Nòt ké référans chanjé

Lyen ègstèrn chanjé