Élèktrisité-a sa léfè di déplasman di partikil charjé, à entéryò-a di roun « kondiktò », anba léfè-a di roun diférans di potansyèl o ègstrémité di sa kondiktò. Sa fénomenn fizik sa prézan annan du nonbré kontèks : élèktrisité-a ka konstitchwé osi byen influx nèrvé-a dé fika vivant ki zéklè-ya di roun oraj. Li sa larjman itilizé annan sosyété dévlopé-ya pou transpòrté di grann kantité di énèrji fasilman itilizab.

Lign élektrik prè di roun vwa féré an Pologn.
foudr té prémyé manifestasyon vizib di élktrisité pou sé moun andan lanatir.
Kab élektrik a rot tansyon a proksimité di roun transformató élektrik di distribousyon.

Propriyété-a di élèktrisité-a té dékouvèrt o kour di xviiie syèk. Metriz-a di kouran élèktrik pèrmèt avenman-an di ségonn- révolisyon endistriyèl.

Nòt ké référans chanjé

Wè osi chanjé