Nò di Lanmérik di Sid ka abrité roun gran partipati di byodiversitébyodivelèrsité plannétèr-a dédi latè-ya ki émerjéémèrjé. Danbwa-ya sa soupannan an fòrt régrésyon opou profi dé préri di élvajlélvaj (boven notamannotanman, destinéki àdèstiné ekspòrtasyonpou lèspòrtasyon) éké kiltir endistriyèl (di soja notamannotanman, pou partipati transjénik). Difé-ya di danbwa, dégradasyon dédi sòl, ké élvajlélvaj ké agrikiltirlagrikiltir endistriyèl sa à lorijin-an d'émisyondi enpòrtantlémisyon enpòrtan di gaz àké éfèléfè di sèr (ki ka fè partipati pa légzanp di Brésilun dé pronmyé émétòlémétò mondjal). Dayò sid-a di kontinan sa sitchwé souanba trou di kouch d'ozonndi lozonn di antarktik, ki kondwika àkondjwi bay roun fòrtfò osmonté di tôto di d'UV(kansérijènkansérijenn, moutajènmoutajenn).