Lafrans : Diférans ant vèrsyon

Contenu supprimé Contenu ajouté
PouLagwiyann (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
PouLagwiyann (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Lign 55 :
Prézans-a di moun asou téritwè-a di Lafrans atchwèl-a ka roumonté o Paléyotik enféryò ; tras-ya pli ansyen-yan di lavi moun ka daté di i té gen anviron 1 800 000 lannen. Wonm-an sa alò konfronté à roun klima rèd é varyab, ki marké pa plizyò lè glasyèr-a ki ka modifyé so kad di lavi. Lafrans-a ka konté roun nonm enpòrtan di gròt ki òrnen di Paléyolitik sipéryò, don Dé di pli sélèb-ya sa Gròt di Lasko (Dòrdògn, -18 000 anviron) ké Gròt Chauvet (Pon di Lark, -36 000 anviron).
 
=== Nésans, kriz ké transfòrmasyon-an di rwéyonm di Lafrans o Mwayen Laj ===
[[Fiché:Franks_expansion.gif|thumb|Lègspansyon dé Fran di 481 à 843/870.]]
[[Fiché:Chlodwigs_taufe.jpg|thumb|Batenm-an di Klovis, ki rouprézanté annan Sen-Chapelle atè Pari (annonim).]]
 
Konvèrsyon-an o kristchannism di chèf fran Klovis, batizé atè Rens 24 désanm 496-a pa lévèk Sen Rémi, ka fè di li alyé-a di Légliz-a é ka pèrmèt li di konkéri ésansyèl-a di Lagol-a o tòrnan dé ve ké vie syèk. Fizyon-an dé léritaj galo-ronmen, dé apò jèrmannik é di kristchannism sa lonng é difisil, Fran-yan ka konstitchwé orijinèlman roun sosyété géryé o lalwa tré élwagné di drwè ronmen é dé prensip krétchen.
 
=== Di Rounésans-a à monarchi absoli-a (xvie o xviiie syèk) ===
[[Fiché:New_France-(1534-_1763-1803).png|thumb|Téritwè di pronmyé lanpir kolonnyal fransé an Lanmérik ki aplé Nouvèl-Lafrans (1534-1763).]]
[[Fiché:Louis_XIV_of_France.jpg|thumb| Louis XIV, « lirwè solé » té monnark absoli di Lafrans é ka fè di Lafrans pronmyé pwisans éropéyen.]]
 
À partir di 1494, souvren fransé ka mennen di miltip lagèr an Litali épi kont lanprò-a Charles Quint. Néyanmwen, règn-yan di François Ier (1515-1547) é di so tiboug Henri II (1547-1559) sa sirtou marké pa roun ranfòrsman di pouvwè rwayal, ki ka tann à divini absoli, é pa roun Rounésans litérèr é artistik fòrtman enfliyansé pa Litali.
 
An 1539, lòrdonnans di Villers-Cotterêts ka fè di fransé lanng administrativ-a ké jidisyèr di Rwéyonm. Toutfwè, linité-a di Lafrans-a otour di pésonn-an di lirwè sa bouskilé annan dézyenm lanmotché-a di xvie syèk pa problenm rélijyé-a : ant 1562 ké 1598, lwit lagèr di rélijyon ka sigsédé yé kò ant katolik ké kalvannis. Sa kriz rélijyé ka doublé so kò di roun kriz ékonnonmik é sirtou politik. An 1598, lirwè Henri IV (1589-1610) ka mété fen o l'âge di rélijyon pa lédit-a di Nant ki ka bay roun libèrté di kilt parsyèl o protéstan.
 
Louis XIII (1610-1643) ké so minis Richelieu ké Mazarin divèt fè fas à lopozisyon-an di nòb sousyé di roupran yé ansyen pouvwè. À lanmenm lépòk, Lafrans-a ka mennen plizyò lagèr vigtoryé (don Lagèr di Trant Lannen) é ka koumansé à fòrmen roun pronmyé lanpir kolonnyal, prensipalman an Nouvèl-Lafrans, atè Lézanti é asou larout-a dé Lenn.
 
=== Révolisyon, Répiblik ké Lanpir (1789-1914) ===
[[Fiché:Prise_de_la_Bastille.jpg|thumb|Priz di Basti-a, 14 jwiyé 1789, sa roun dé pronmyé fè markan di Révolisyon fransé-a.]]
 
Délegé-ya ki voyé o Léta jénéral ki ka ouvri so kò 5 mè 1789 lout ka pasé rapidman pouvwè-ya ki sa atribiyé ba yé é ka érijé so kò an roun Lasanblé nasyonnal konstitchwan. Lirwè-a pa pouvé alò anpéché lasanblé konstitchwan di désidé labolisyon-an dé privilèj annan lannwit-a di 4 out épi d’adopté 26 out Déklarasyon dé drwè di wonm-an é di sitwayen. Déviz-a Libèrté, Égalité, Fratèrnité ka aparèt annan déba piblik-a, an partikilyé an 1790 annan roun diskou di Maximilien Robespierre asou lòrgannizasyon di gard nasyonnal-a. Apré roun lésè di monnarchi konstitisyonnèl, Répiblik-a ka nèt 22 sèptanm 1792, é Louis XVI, kondannen pou trayizon, sa giyotinen pa jijman di Konvansyon nasyonnal-a 21 janvyé 1793-a.
 
[[Fiché:La_france_en_1920.png|thumb|Téritwè di ségon lanpir kolonnyal fransé (1815 à 1958, koumansman dé endépandans).]]
 
== Kiltir ==
[[Fiché:Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg|thumb|Chédòv-a d'Eugène Delacroix "La Liberté guidant le peuple", ki ka ilistré annan èstil-a di lapentir ronmantik-a lépizòd istorik-a dé Trwa Gloryé, sa divini roun senbòl di Répiblik fransé-a ka asosyé so kiltir à roun dé tchenban di so déviz : « Libèrté, Égalité, Fratèrnité ».]]
 
Lafrans-a sa roun sant di dévlopman kiltirèl ògsidantal dipi dé syèk. Di nonbré artis fransé ka figiré parmi pli rounonmen-yan di yé tan, ké Lafrans-a sa roukonnèt annan monn antché-a pou so rich tradisyon kiltirèl.
 
=== Larchitègtir ===
[[Fiché:Vue_a%C3%A9rienne_du_domaine_de_Versailles_par_ToucanWings_-_Creative_Commons_By_Sa_3.0_-_083.jpg|thumb|Chato-a di Vèrsay, chédòv di larchitègtir klasik oben baròk di xviie syèk.]]
 
==== Klasé o patrimwann mondjal ====
Asou 845 byen kiltirèl-ya ki klasé o patrimwann mondjal pa UNESCO-a an jwiyé 2018, 39 sa fransé, sa ki ka fè di Lafrans, ké Lanlmangn, katriyenm péy-a di monn an nonm di sit kiltirèl ki klasé o patrimwann mondjal.
 
[[Fiché:Tour_eiffel_at_sunrise_from_the_trocadero.jpg|thumb|Moniman-an ki pli vizité o monn, Tour Eiffel-a sa roun likonn di Pari ké Lafrans-a.]]
 
Lafrans-a ka posédé roun patrimwann architègtiral rich, témwen di roun lonng listwè é di kontré-a di diféran tré sivilizasyonnèl.
 
== Wè osi ==