Lafrans : Diférans ant vèrsyon

Contenu supprimé Contenu ajouté
PouLagwiyann (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
PouLagwiyann (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Lign 44 :
 
Londjò-a di litoral di Lafrans métropoliten-an sa di 5 853 km é di 15 945 km, Lout-lanmè enkli.
 
== Listwè ==
[[Fiché:Frontiere_francaise_985_1947_small.gif|thumb|Lévolisyon di téritwè di Lafrans métropoliten-an, di 985 à 1947.]]
 
Lafrans métropoliten atchwèl-a ka tchipé pli gran parti di ansyen Lagol sèltik-a, ki konkéri pa Jules César o ié syèk anv. J.-K., mé li ka tiré so non dé Fran, roun pèp jèrmannik ki ka enstalé so kò à partir di ve syèk. Lafrans-a sa roun Léta à linifikasyon ansyen-an, é té roun dé pronmyé péy di lépòk modèrn-an ki tanté roun èspéryans démokratik.
 
=== Prélistwè, protolistwè ké Lantikité ===
[[Fiché:Lascaux2.jpg|thumb|Oun dé chouval di Lasko, Dòrdògn, anviron 18.000 anv.J.-K.]]
 
Prézans-a di moun asou téritwè-a di Lafrans atchwèl-a ka roumonté o Paléyotik enféryò ; tras-ya pli ansyen-yan di lavi moun ka daté di i té gen anviron 1 800 000 lannen. Wonm-an sa alò konfronté à roun klima rèd é varyab, ki marké pa plizyò lè glasyèr-a ki ka modifyé so kad di lavi. Lafrans-a ka konté roun nonm enpòrtan di gròt ki òrnen di Paléyolitik sipéryò, don Dé di pli sélèb-ya sa Gròt di Lasko (Dòrdògn, -18 000 anviron) ké Gròt Chauvet (Pon di Lark, -36 000 anviron).
 
=== Nésans, kriz ké transformasyon di rwéyonm di Lafrans o Mwayen Laj ===
[[Fiché:Franks_expansion.gif|thumb|Lègspansyon dé Fran di 481 à 843/870.]]
[[Fiché:Chlodwigs_taufe.jpg|thumb|Batenm-an di Klovis, ki rouprézanté annan Sen-Chapelle atè Pari (annonim).]]
 
Konvèrsyon-an o kristchannism di chèf fran Klovis, batizé atè Rens 24 désanm 496-a pa lévèk Sen Rémi, ka fè di li alyé-a di Légliz-a é ka pèrmèt li di konkéri ésansyèl-a di Lagol-a o tòrnan dé ve ké vie syèk. Fizyon-an dé léritaj galo-ronmen, dé apò jèrmannik é di kristchannism sa lonng é difisil, Fran-yan ka konstitchwé orijinèlman roun sosyété géryé o lalwa tré élwagné di drwè ronmen é dé prensip krétchen.
 
== Wè osi ==