Loséyan Argtik : Diférans ant vèrsyon

Contenu supprimé Contenu ajouté
FanmDjok (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
FanmDjok (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Lign 40 :
* bé d’Hudson
* lanmè di Lincoln
 
== Klima ==
[[Fiché:Water_masses_in_the_Arctic_Ocean_-_fr.svg|thumb|Répartisyon dé lanmas dilo prensipal annan loséyan Argtik-a. Wè-a an koup ka montré roun ségsyon vèrtikal ki k'alé di détrwè di Béring o pòl Nò jouk détrwè di Fram. Kou èstratifikasyon-an sa èstab, lanmas-ya dilo ki pli profon sa pli dans ki kouch sipéryò-ya.]]
 
=== Klima atchwèl ===
Klima polèr sa karagtéristizé pa frèt-a ki ka pèrsité é di fèb varyasyon anniyèl di tanpératir ; livèr-a sa karagtérizé pa soukousité-a ki kontini, kondisyon-yan ki frèt é èstab, é roun syèl dégajé ; lété-a sa karagtérizé pa limyè-a di jou ki kontini, limidité enpòrtan-an, tan brimé-a ké siklonn fèb-ya ké lapli oben lannèj.
 
Tanpéré ivèrnal-ya sa pròch di −50 °C du fèt dé fò van ki ka provni di Sibéri (Larisi) ; tandi ki annan lété yé pa pouvé dépasé 0 °C.
 
=== Listwè di klima ===
Soulon dé létid ki éfègtchwé pa dé èspésyalis di linivèrsité-a d'Oxford (Gran-Britangn) é di Royal Netherlands Institute for Sea Research (NIOZ), loséyan Argtik-a té ka jwi, i té gen 70 milyon di lannen, di tanpératir pròch di 15 °C, sanblab à sa-ya di lanmè Lanméditérannen-an ; é di tanpératir di 20 °C, i té gen 20 milyon di lannen.
 
Sasò-a rivé à sa konklizyon apré ki yé étidjé dé matéryèl òrgannik ki trouvé annan labou-ya di tizilé di laglas di loséyan Argtik-a. Byen ki nou pa konnèt rézon-yan di tèl tanpératir, nou ka prézimen ki yé ka provni di roun léfè di sèr ki provoké pa fòt konsantrasyon-an di djògsid di karbonn annan latmosfè-a. Sa konklizyon sa konfirmen pa dé syantifik di linivèrsité-a di Michigan (Létazini), ki ka afirmen ki to-ya di djògsid di karbonn, i té gen tchèk milyon di lannen, té di trwè à sis fwè sipéryò à tchenbò atchwèl-a.
 
== Fonn ké Flòr ==
[[Fiché:Eisb%C3%A4r_1996-07-23.jpg|thumb|Zours blanng asou roun ban di laglas di Wager Bay (park nasyonnal d'Ukkusiksalik, Nunavut, Kannanda).]]
 
I ka ègzisté anviron 400 lèspès di zannimo annan Largtik-a. Parmi pli konnèt-ya zours blanng oben polèr, pli gran karnivò-a annan sa zonn. I pouvé gen roun lanmas di 800 kg. Byen ki li ka nouri so kò di fòk é di poson, i ka rivé li di ranplasé yé pa dé mous é dé lichens si li fè roun mové lachas.
 
Sis lèspès di fòk ka viv annan sa loséyan, byen ki yé nonm diminwé dipi xixe syèk-a di fè di lachas entansiv à lakèl wonm-an soumèt li, lachas ki gen pou lòbjègtif di rékipéré lapo-a ké lagrès-a di zannimo-a. Rounòt zabitan tipik di zonn-an sa balenn-an, égalman ménasé é ki, atchwèlman, sa protéjé di lachas.
 
Nou ka trouvé osi roun zabitan pli diskrè, krill, ki ka ganyen roun ròl enpòrtan annan chenn alimantèr-a.
 
== Nòt ké référans ==